Nu har jag bestämt mig för en väldigt stor sak i mitt liv, nästa år så kommer jag åka som au pair till usa, har fått två tre erbjudande från min moster sen jag va i usa i sommras men jag har tackat nä med ett stort NÄ men när hon sen ringde igår så blev jag helt plötsligt velig??
Har ju tackat nä pga Eros, Akila, pappa vännerna ja allt i stort sett som man har här hemma, allt som man är bekväm med.
Men nu fick jag helt plötsligt för mig att jag skulle tänka på det och ju mer jag har 
tänkt på det destu mer har jag bestämt mig för att åka eftersom det är en sådan stor möjlighet för mig och en super merit att ha senare.
Men kommer ALDRIG att sälja Eros så nu är det bara till att hitta en vettig männsika som kan ta hand om honom, kraven är få
- Stå kvar på MCR
- Ej ha egen medryttare utan det är främst Josse som ska hjälpa till isåfall :P
- Inse att han inte är lättriden, inte när det gäller dressyr och itne när det gäller uteritt iheller.
Ja jag kan skriva ner hur mycket som helst men då hade ni nog slutat läsa.
Usch blir ledsen bara över att tänka tanken men man måste se bortom sitt liv (Eros) och göra det bästa man kan av det även fast man inte vill:)
